Visst har vi väl alla lite tävlingsinstinkt i oss, men när lite inte är så lite längre och man upptäcker helt plötsligt att man sitter och spelar spel med otroligt tävlingsinriktade människor. Den ena sämre förlorare än den andra, då är det inte längre lika trevligt. Men å andra sidan kan jag inte förstå mig på människor som ”bara tycker det är kul att deltaga”, ja kanske de undviker sura miner och protester men de upplever inte heller den tillfredsställande känslan samt lyckoruset man får av att vinna.
Men hur frustrerad blir man inte när man spelar mot en person som har sån tur! Man blir tokig och jag är beredd att klättra på väggarna av ilska. Man tycker ju att turen ska ta slut förr eller senare, men nej inte än iallfall. Och nej, det är inte skicklighet, det är ren tur, köp en lott!
Måste ju tala om vädret också, det är nästan deprimerande att titta ut genom fönstret och se allt detta regn. Men ska man vara positiv som jag kan tycka om att vara ibland så är det faktiskt bra att det regnar ibland för då får man mycket gjort inomhus. I helgen har vi exempelvis städat, bjudit hem mamma och pappa på middag och inte minst har vi varit flitiga med symaskinen, vi har utan att överdriga sytt upp cirka 20 par byxor. Tror att vi har korta ben i familjen! Så nu har man i princip 10 par nya byxor att använda.
Nu är i princip golfsäsongen igång också, kanske inte just idag. Men som sagt positiv skulle man vara så jag antar att det är bra att det regnar för då växer gräset och blir fint tills nästa runda, även om det kanske blir i augusti?!
Vi har egentligen en väldigt fin natur runt om vår stad, men jag är ju inte direkt känd för att vara en skogsmulle så jag har tyvärr inte upplevt särskilt mycket av det ännu. Men förra veckan fick jag möjligheten att följa med till Slåttdalsskrevan, efter ett par timmars vandrande rakt upp i princip kom vi till skrevan och där var det jätte fint och mysigt med fin utsikt längst upp. Vi åt lite matsäck och solade, därefter väntade ett par timmars vandrande igen, men mysigt och fint var det!
Dock startade och avslutades min dag inte optimalt! Jag började med att stressa lite på morgonen som vanligt och vips satt jag där i bilen med en drickyoghurt över mina knän! På storväg utan möjlighet att stanna letade jag mig till slut fram till en bussficka där jag hoppade ut, skrek ut ett par välvalda ord och torkade upp skiten med en t-shirt jag egentligen hade tänkt skänka bort, men det var det enda lämpliga där och då. Inte nog med den incidenten, på vägen hem lyckades jag öppna min vattenflaska med ett ryck och ja, återigen satt jag där med vatten över mig och hade dessutom dränkt en stackars kille som satt bredvid mig. Inte bara lite vatten alltså, vi snackar ca en halv liter!
Och så var vi inne på samtalsämnet spikmattans att vara eller icke vara. Jag och min bror köpte en matta till mamma, man har ju hört att det ska vara så bra och avslappnande. Jag själv har inte blivit förtjust i den. Jag trodde att jag hade en ganska hög smärttröskel, men den är inte skön alltså! Det sägs även att smärtan släpper efter ett tag, men nja... inte direkt! Kan inte riktigt förstå tanken med att man ska plågas för att det sedan ska bli skönt. Jag har det ganska skönt annars jag, så jag skippar nog den i framtiden.
Nu är det snart dags för träning, bara hoppas att vädret håller i sig. Det är alltid skönt att träna med lite avsvalkande regn... hehe positiv var det!