Har precis tillsammans med min backkollega Sofia utfört vårt sista jobbiga utomhuspass på läänge hoppas jag! Men visst är det fint på Hörnsjön, kanske man åker dit någon dag och njuter av naturen bara… eller inte.
Nu återstår endast en vecka till seriepremiär, känns hur kul som helst att det äntligen drar igång på riktigt! Vi har många unga lovande tjejer i laget i år, man börjar sakta med säkert inse att man själv inte längre är en ”ung talang”.. så vad är man nu då... gammal och rutinerad?! Kan ju diskuteras...
I alla fall så är det ett par av tjejerna som faktiskt kommer att göra elitseriedebut, och det får mig att minnas tillbaka till min egen debut;
Vi var på bortamatch i södra Sverige, och själv satt man trofast på bänken och hejade på sina lagkamrater. Samtidigt som man självklart ville vara med och spela var det ganska skönt att ha sin plats på bänken också. Vårt lag drabbades av en utvisning och vår dåvarande tränare Peter Svensson pekade på mig och sa du får ta den 2.an och efter den får du spela ett byte!
-Tjiihooo, tänkte jag samtidigt som jag var vettskrämd!
Av med jackan och kör tänkte jag bara, men halvvägs över till utvisningsbänken insåg jag att jag inte hade klubban med mig, så det blev lite pinsamt att vända och hämta den. Jag tror bestämt att det var de 2 längsta minuterna i mitt liv dittills. När tiden var ute och det var dags för mig att hoppa in hade vi lyckats kontra och Hedberg höll bollen i anfall.
Jag springer allt vad jag har för att fylla på, och helt plötsligt ser jag min chans! Jag rusar in mot målet och Hedberg ser mig mitt i "slottet", det är helt öppet och så kommer det även ett perfekt pass och vad gör jag?!... –Jo, jag missar bollen!!! Åh, vad pinsamt.!
”Vi tar byte på den va?!” och det var det…
Det blev inte fler inhopp i den matchen.
Men som sagt, det var ganska skönt på bänken också! J
Erik, min kära man är i Norge över helgen, så jag är som Sofia säger det: - Innebandyänka L