Är inte detta kärlek så säg då vad kärlek är!?
Från vänster:
Peter "Näsan" Näslund- min förste juniortränare. Mannen som uppfann backhandavsluten. En otrolig personlighet och pådrivare. Älskade att skrocka och höll alltid uppe stämningen med sina djupa analyser. Det var även han som kom på smeknamnet Limmet. Från en sketch med Galenskaparna After Shave, där den svenske bandymålvakten, "Limmet" Larsson, släppte in 15 mål mot Norge. Han log, skrockade och sa direkt att det var jag. Tack för allt du gav mig(och inte bara smeknamnet)! Du är en STOR man!
Patrik "Jägarn" Jägbring: Kunde både spela back och center. Hade en grym spelförståelse, kryddat med ett lurigt skott. Har gjort ett antal landskamper och dessutom det snyggaste straffmål jag NÅGONSIN sett mot Haninge i en försäsongsfinal i Uppsala. Han lobbade med spetsen över målvakten. Sjukt snyggt. Han är idag ledare för vårt juniorlag och då man stöter på honom kommer alltid någon skön historia. "Jägarn" är helt enkelt chef!
Peter "Burken" Selin: Min nuvarande kollega. En envis, ettrig men kärleksfull person som aldrig lämnar något åt slumpen. Han var en snabb, teknisk spelare som alltid sköt i "väskan" på målvakten. Han finansierade även sin hyra ibland på bortamatcherna via kortspel. En gång då de skulle åka till Ungern på cup stannade de bussen söderut(i Sverige). Ena kille drog till vänster för att ta ut mer pengar till kortspelet. Burken gick åt andra hållet och köpte en mini-TV. "Burken" är idag min mentor och en av dem som jag hänger mycket ihop med. En kanonsnubbe helt enkelt!
Peter "Professorn" Svensson: Mannen som andas innebandy. Var som spelare en otroligt lurig krigare som var en demon på att hålla i bollen i numerärt underläge. Han tänker innebandy på ett helt obeskrivbart sätt. Han lämnar inget åt slumpen. Inte som spelare och han gör det inte heller som tränare. Han är djup som en brunn och har alltid något intressant att komma med. Peter är inte som alla andra och jag har verkligen den största respekten för honom.
Magnus "Mange" Jägbring: Då jag började stå i mål så spelade Mange i A-laget. Han var den man såg upp till. Jag tyckte då att han var världens bäste keeper. Han fick aldrig chansen i landslaget, men precis som nu var de väl blinda på den tiden. Han var oerhört rapp i händerna och följsam som få. Mange är alltid lika glad då man stöter på honom och han älskar verkligen musik. KISS är favoritbandet och det han inte kan om bandet, kan ingen.
Tommy "Tompa" Nordin- Stålmannen som verkligen är lik det gamla tennisesset från Österrike, Thomas Muster. Han var en riktig fighter på banan som aldrig gav upp. Han har gjort några landskamper och kanske borde det blivit flera. Som tränare var han hård, men rättvis. Han myntade den klassiska meningen till en spelare som ville vara ledig från en träning:
- Du gör som du vill, det är din plats!
Tompa är även domare och där är han lika hård. På sidan av är han en positiv människa med ett stort hjärta. Du är grym!
Ingen dålig femma det där inte. Det finns flera legender i ÖSK:s historia. Ingen nämnd, ingen glömd. De där "råkade" bara vara med på bilden.
Kärlek/ Limmet